Stressen i kroppen är påtaglig. det är en del i skolan som pågår, det är mycket att komma in i en ny stad och synka allting och pussla och få ihop de. håller på att forma lite framtid just nu dessutom vilket gör att det är många bollar att hålla i luften samtidigt. det har gjort att jag kommit av mig kostmässigt lite. jag glömmer av att äta och hinner alltför sällan äta frukost. jag får nästan förbereda något att äta dagen innan så jag inte har något att skylla på.
Träningen går som den skall, om inte ännu bättre. jag har accepterat att man inte alltid är stark på alla pass, men att man tar ut sig till den grad att man inte fixar mer. Filosofin att hjärnan ger upp före musklerna stämmer, så det är mycket tankemanipulering i början av träningspassen. sakta men säkert kommer man in i det, och jag har upptäckt att ha ett anteckningsblock som Åsa rekommenderat verkligen hjälper.
"Men jag fixade dom här tyngderna förra gången då KAN jag göra det igen!"
Man skriver upp innan passet börjar, hur mycket man skall ta (efter en kik på förra passet hur det gick) och sedan så är det mycket lättare att kunna falla tillbaka på sig själv
eller,
"jag kan inte vara oärlig mot mig själv och skriva att jag sprang 20 minuter om jag inte gör de, nu måste jag göra det, jag klarade 15 minuter senaste gången, kom igen nu!"
Man ska aldrig någonsin underskatta sin egen förmåga, man är bara rädd för att misslyckas, men det är omöjligt om du alltid ger ditt bästa.
Helt rätt!
SvaraRadera"Men jag fixade dom här tyngderna förra gången då KAN jag göra det igen!" tycker jag dock du ska ändra till "Men jag fixade dom här tyngderna förra gången, då kan jag ta ännu mer idag!". Att skriva ner och kunna se sin utveckling är värt hur mycket som helst. Om jag inte hade skrivit ner efter varje pass och pressat mig att öka hela tiden tror jag aldrig att jag hade varit där jag är nu. Jag rekommenderar google doc, då kan du lägga in på mobilen direkt under passet och få grafer över utvecklingen :)